Tre dikter till det lilla havet i burken
(”Söt Hemingwaydocka på språng”)
ETT
Ljus, mörk, mörk
Ljus, så mörk igen
Där bak om
Vi tar det igen
Ljus, mörk, mörkare
Och ljus igen, så mörk
Där bak om
Samla samman de små
Samla samman de krumma gestalterna
Och ge dig hän åt sältan i springorna
Vi tar det igen
Samla samman de små, svedda stråna
Samla samman de krumsprängda sälarna
Och prisge porerna åt sältan i ringarna
Gräv gropar, känn dig nöjd
Och salta maten före läggdags
Vi tar det igen
Gräv gropar, stum och böjd
Riktar du geväret mot ditt huvud
TVÅ
Här väger havsalt lättare än hor
För många fingrar tyr sig till sanden
Sätt för ett glas – och blås
Mycket och nära, marksåta spår
Sätt in pannan – blås på den
Där väger alla lika
Måsarna skriker, ödlorna springer nakna
Gubben i lådan, med bananen i hölstret
Smala flagnande fioler på stranden
Allt hör hemma i denna bild
Havsalt väger mycket lättare än hor
TRE
Plumpa försök: att radera
Gräva, slutare och borst
Samtala om: hor, gevär
Slutare och borst
Talare och brukare av långa stavar
I ett kör: slutare och borst
Hirsen mognar; tavlorna murknar
Handen skälver; katterna murknar
”Vi tar igen oss i en liten jolle;
Sökt liten jolle, bortomförklarad
Och skev i den lille poetens hjärta”
Burken simmar i land.
Ál Ace (pseud.) | poet och journalist, verksam i New York. Arbetar sedan en längre tid på en biografi över en (tills vidare hemlig) amerikansk författare. Bidraget tidigare opublicerat.
Alan
Asaid |
översättare (till bland annat detta
bidrag)
samt med i redaktionen.
