Växande mörker. Mulet och snöade. Jag är fattig bonddräng.

Växande mörker. Mulet och disigt. Började köra sten. Dagar går och kommer.

Väntar i mörkret. Klart och kallt. Körde sten. All snö kvar. Harvar, sår och plöjer. Gräver och bär.

Väntar i mörkret. Mulet och varmt. Huggit ved. Jag kör mina oxar.

Väntar i mörkret. Klart och blåst. Körde sten. Så går hela veckan, alla dagar och år.

Väntar i mörkret. Klart och snöade. Snöade på natten. Till sist ska jag dö.

Svärtande klarhet. Mulet. Började hugga lass för sommarveden, huggit efter bäcken.

Från: red@ettlysandenamn.se
Till: Kristofer Flensmarck
Datum: 12 nov 2010 14:03
Ämne: Re: Vecka

Kristofer!

Tack för din totaldikt 24-7 alla år. Den gör sig bra som kontrast till totallyckan. Ändå tycker jag att den är för enkel för att stå för sig själv. Jag saknar ett reflekterande perspektiv/fler vinklingar.

Samtidigt har vi här att göra med en specialsituation. Fullföljer vi temats logik till sin spets så har du rätt att förråda mig som redaktör.

/Anna