ETT LYSANDE NAMN

REDAKTIONEN Helena Fagertun och Viktor Johansson

KONTAKT red@ettlysandenamn.se

ANSVARIG UTGIVARE Helena Fagertun



268503

Paracetamol som hämmat kattens nio liv. Som choklad

i en hund. Det som du, hämtat ur luften,

fingerciterar åt någon från knickerbockerdagar

i elefanthotellet på Coney Island under

Laffertys patent på zoomorfa byggnader.

Med cigarrbutik i ena benet, fast annars

var Airavata, i sig själv, redan framme,

för att mellan sig själv och sig själv

på träesplanaden idissla

material för

fenrisulven och helige andes duva.

Åt materialet fanns

redan fästen såsom inom

citattecken. För fästena fanns redan

fästpunkter. De punkterna

drog redan till sig

linjer. Ingen linje

bara dess dragning vänder. Vänder

varken mer eller mindre än i ett ”g”. I den,

linjen således, frodas hux flux

Voynichmanuskriptets

grammatik eller, som bäst,

de flexibla regnbågarna

i Codex Seraphinianus. Vi lämnar

inget osagt. Materi

alet alltså. Nej, punkterna

som inte svallar; som morferar

utan att metamorfosera. Liksom

V lagt fram ett U, mejslat. På hugget.

Vi gick på det, visst

gjorde vi. Liksom

vi pågående går på den nya

westernsadelsammansättningen.

Det blir inget smör att sälta.

Estern mot UV. Vi tror

på allt som låter huden andas.

De korsrefererande djuren avlöser

varandra. Elefantfanska

pet hade inte ens brunnit när

det blev hotdog

av ett I som la sig i ett J.

Det fanns ingen flummigare bordell

än knickerbockarnas

Elephantine Colossus,

det fanns det inte. Spela inte över. Tänk dig

själv. Kontrasvordomar. En sykomor

i nacken. Breccieartade allitterationer.

Fullt naturliga kopior av biexkursioner:

biologiska efterkonstruktioner.

Kristian Carlsson |

11/1005

Tillbaka till kartan