I
glipan Mellan/ samtidiga/
Emi:
"Bör
min mail
sättas ut? Baten har ställts/ in,
svag
sikt/ mot Polen, ingen
resa...
Tankar pa alt. lösning."/
13:46:29/ 2006-11-02
I ena rummet står tre
pappkassar fulla med tvätt, jag har inte tvättat/ på
veckor och bara en trosa
ligger kvar i garderoben/ som ett ensamt utryckt blomblad/ Jag
lägger dem i
handen,
munnen, väger dem/ Tro, provokation/
Är
det ens någon skillnad? /Jag lägger dem i handen, munnen,
väger dem/ Försöker
avgöra vilket/ Det är en slump att jag hinner se brevet
på torsdagen/ på sin
vandring genom öknen för att över huvud taget/ fatta vad
frihet är/ ropa/ Detta
ickeskrivande gör mig sjuk! /Viljan är/ den sträng av
trots/ som skiljer en
från döden/ Sättet han skriver o eller inte skriver o/
när han låter pennan ta/
en annan väg mellan konsonanterna/ Jag vet inte/ tårarna han
sväljer i sjok
efter/ sjok/ krattar allt jämt i brevet/ med sin känsla
för tillvarons
näringsämnen/ och lyfter fram/ ett brev/ klarast i min
värld/ Kanske för att
tanken påminner/ om tanken/ på döden/ Han skriver om
mig/ att o liknar e och
därför osäkrar ordförståelsen/ Han skriver om
sig själv/ Han skriver om henne
och dem och/ förverkligar den
buberska
tesen/ i varje bokstav/ handen i brevlådans innanmäte/ Ud
vil jeg, ut/ i sin mun/
Ud vil jeg, ut/ Försöker avgöra vilket/ Människan
gentemot människan/
Människan/ konsonanterna, liksom underifrån/ som skapas av
människan/ Människan
som intensifieras/ bara om hon övervinner sin ångest/ av
människan/ Ingen vill
arbeta med tanken på människan/ som usel, tvekande,
osjälvständig,
onietzcheansk, låg / Jag lägger dem/ i handen/
Människan/ enligt
existentialisterna är/ så förbannat ren/ öknen
för att över huvud taget/ så
omöjligt full av potentialitet/ Så omärkt/ Så
ensam/ Vilka vägar stakas ut/ för
den som faller offer för andras våld/ den, hon, de som
förtrycks, den som av
olika/ orsaker förblivit orubbligt begränsad?/ klarast i min
värld/ Och jag är
trött på det, på/
att höra om friheten/ som om den skulle ligga där/
klarast i min värld/ som en varm/
kropp,/ färdig att tas i
bruk/ Sättet han skriver o/ Och jag är trött på
det/ Jag vill pröva att
tilltala honom/ genom att inte tilltala honom/ Klistra samman tankar
riktade
mot någon/ annan/ Och låta dem viska sig fram till/ Sidorna
på det sätt han
själv väljer att höra/
dem/ Jag vill undersöka
genomskinlighetens idé/ Snart är
det vatten/ under mig/ Ljuset
blir en båt/ och luft på
alla sidor/ Bron spänner och låter/ läget djupna/ Bli
ett hugg/ En tro/ Något/
att o liknar/ Något att begagna/ Det är en slump/ att jag
hinner se brevet/
tårarna/ gentemot människan/ osäkrar
ordförståelsen/ Något att begagna
|