Två monologer



I

(jag ska berätta för dig)
Jag ville aldrig ha någon Alice. Jag tänker mig ett jag som är psykopat, det är som henne tänker jag mig.
Jag ville aldrig ha någon Alice och ingen underjord, the inner presence of other people is foreign to me. Fallet var nog och allt som kom efter överflödigt.
Jag måste berätta för dig om mina sjukdomar. Det är viljan i mig som är det vidriga, och hon som är viljan i mig. Allt det andra, lealösa, följsamma. Har jag skalat bort.
Genom att välja det vidriga vägrar jag samhällets vidrighet, of which the masses are merely the passive, and hence abject, reflection.
Hon hatar mig och jag insåg det tidigt. Allt hon säger har jag redan sagt, är jag så beredd att återupprepa. Det hon koketterar med är sedan länge min sanning. Var kommer du ifrån? Jag rycker på axlarna. Vi borde aldrig ha träffats.
Vi stirrar in i varandras rynkor, som om vi kunde fördjupa dem, som om det var ett sätt att förödmjuka den andra. Det tar oss båda lång tid att inse; vi går inte att förödmjuka. Vi är det vidriga i sig.

II

(Alice dricker upp innehållet i flaskan)
Fallet är inte så farligt om man stannar i fallet. Det vill säga inte tänker sig ett slut på fallet, ingen landning. All’s hell that ends hell.
Jag måste berätta för dig om mina sjukdomar. Ångesten är ändlös – man ska gå in i den, stanna där. Liksom i fallet. Då finns inget hål och inget skäl till ångesten.
En man tar en vecka att komma över, lämnar en viss bitterhet och kanske ett par nya skivor i hyllan (dubbel-CD räknas som två album). En man är en gräns, ett hål att fylla.
En människa tar längre tid att komma över, en människa är oändlig. Man ska gå in i människan, liksom i ångesten. Det finns inga gränser för människan. Man ska stanna i människan. Liksom i fallet.
In a criminal society, one must be a criminal. När som helst kan en människa gå under, för att undersöka det hålet.
När som helst kan en människa gå under. Kommer. Det väsentliga är att du aldrig kan ta dig in i den meningen. Du kan bara avlägsna dig från fallet. Du kan bara ta bort väggarna, och landningen och visa att det enda som återstår är. Fallet. You are looking for something that isn’t here.



Elise Karlsson | är E på O- och redaktör på Modernista. Hennes debutroman "Fly" kommer ut i maj.